Målet med vår självförsörjande stadsdel är att ha så lite avfall som möjligt, noll avfall är omöjligt. För att komma så nära detta mål som möjligt måste bland annat avfallshantering och ny infrastruktur byggas, för att så mycket avfall som möjligt återvinns och så mycket resurser som möjligt utvinns från avfallet.

Exempel

För att effektivisera sophanteringen kan stadsdelen implementera något liknande till det som japanska staden Kamikatsu har gjort. År 2003 hade staden Kamikatsu avsikten att ha noll-avfall, alltså inget icke återvunnet avfall. För att uppnå detta byggde staden en byggnad där invånarna kunde sortera sitt avfall i 45 olika typer. Tyger från gamla kläder återbrukas och sys till nya kläder och det finns även en secondhandbutik där invånare kan lämna av saker de inte behöver längre och då kan andra invånare hämta upp de gamla sakerna gratis. Det finns även ett lokalt bryggeri som samarbetar med företag för att få överblivna matrester vilket dem använder till att göra sin öl, utöver detta har bryggeriet hittat ett sätt att göra överblivet spannmål till flytande gödningsmedel vilket används för att växa korn till för öl. Genom att göra sin öl av jordbruksgrödor som annars skulle kastas ut eftersom de är för missformade för att säljas offentligt och även tillverka gödningsmedel av resterna som blir över så bildar bryggeriet en cirkulär ekonomi.

Det kan vara jobbigt och svårt att få invånarna att börja sortera sitt avfall mer än de redan gör men genom att utbilda och förklara varför denna återvinning är viktig så kommer fler att göra det.

Avfall som inte kan återvinnas

Avfall som inte går att återvinna går tyvärr förlorat. Även om många plaster är återvinningsbara, finns det vissa typer, såsom värmehärdande plaster och vissa specifika plastblandningar, som är utmanande att återvinna på grund av deras kemiska struktur.

Dessutom kan förorenade eller kraftigt färgade plaster vara svåra att återanvända i nya produkter på grund av kvalitetskrav. Även material som innehåller giftiga ämnen, inklusive viss elektronik (som innehåller tungmetaller) och batterier, kräver speciella återvinningsprocesser för att säkerställa att farliga ämnen hanteras säkert och inte släpps ut i miljön. För att komma närmare återvinningsmålen måste det utvecklas alternativa produkter och material som är lättare att återvinna, samt investeras i forskning och utveckling för att hitta nya återvinningsmetoder för dessa material.

Organiskt avfall är ofta lätt nedbrytbart och kan med rötning och kompostering kan man utvinna biogas och biogödsel. I den självförsörjande stadsdelen kan varje hushåll ha sin egen kompostbehållare eller så kan det finnas gemensamma kompostanläggningar.

Biologiskt avfall som inte går till kompostering kan gå till rötning vilket utvinner biogas. Efter att det organiska materialet har genomgått rötning återstår ett biogödsel som är rikt på kväve, fosfor, kalium och andra näringsämnen. Detta gör det perfekt för modernt lantbruk eftersom ett av miljöproblemen i det moderna lantbruket är just utlakningen av kväve från marken. Av de här metoderna skulle främst kompostering vara “bäst” för målet att bilda en lokal cirkulär ekonomi eftersom processen kan ske på plats och produkten kan användas som gödsel för jordbruk, trädgårdsodlingar och för att förbättra jords näringsinnehåll i grönområden och parker. Man sparar även pengar på detta då man inte behöver köpa gödsel och det hela ger även en möjlighet för lokalsamhället att jobba och fungera tillsammans vilket främjar den sociala hållbarheten.